Enbart värdet av det offentliga fastighetsbeståndet uppgår enligt vår uppskattning till 5 000 miljarder. Offentliga ägares redovisning bokför tillgångar långt under deras egentliga marknadsvärde. Som en följd har de ingen drivkraft att investera och utveckla fastigheterna så att de skapar värde. Omvänt syns inte heller konsekvenser av kapitalförstörande beslut. Det handlar inte enbart om att fastigheterna i sig skulle kunna utvecklas och användas bättre och därmed bli mer värdefulla, utan också att de mycket bättre skulle kunna bidra till att lösa bostadsbristen och klimatomställningen.
Bara inom Stockholms kommungränser uppgår värdet av de offentligt ägda fastigheterna till runt 900 miljarder kronor. Det bokförda värdet är dock endast 29 procent av den bästa uppskattning av det faktiska marknadsvärdet. Detta helt missvisande bokförda värde utgör underlaget för politiska beslut, medan marknadsvärdet och potentialen, med några få undantag, förblir dolt och därför alltför sällan föremål för värdeskapande utveckling. Ett enormt slöseri av våra gemensamma tillgångar är resultatet.
God redovisning är en förutsättning, men inte en tillräcklig garanti för god hushållning. I det statliga bolaget Vattenfall har exempelvis värden för minst 100 miljarder kronor gått till spillo till följd av dålig ägarstyrning, trots hyfsad redovisning. Tidvis förefaller ägaren, staten, ha varit ointresserad, vilket sannolikt banade vägen för köpet av Nuon till ett kraftigt överpris i ett läge där finanskrisen redan tagit fart.
Det har inte alltid varit så här. Runt millennieskiftet (1998–2004) ökade värdet av de statliga bolagen (med försäljningar inräknade) lika mycket eller mer än OMX-indexet. Men efter denna episod av värdeskapande förvaltning blev ägarstyrningen åter tidvis passiv och tidvis populistiskt detaljstyrande. Det har gett tydliga resultat. Under perioden 2004–2020 har till exempel den statliga portföljen inte uppvisat någon värdeutveckling alls (försäljningar inräknade), medan OMX har fördubblats.
Våra beräkningar tyder på att offentlig sektor har förlorat i härad 4 000 miljarder kronor på grund av dålig förvaltning under en 25-årsperiod. Där ingår 500 miljarder i förlorad avkastning på de statliga bolagen, men också förlusterna av vårdslösa beslut om fastigheter samt kommunala och regionala bolag. Olönsamma infrastrukturinvesteringar, både under de senaste decennierna och en del som planeras framöver, adderar många hundratals miljarder till förlusten.
Ett berg av onödiga kostnader växer till sig därför att viktigt underhåll försummas, till exempel av tågbanor eller vattenförsörjningen. Misskötseln av infrastrukturen för el vållar i sig hundratals miljarder i onödiga samhällskostnader.
Införandet av professionell förvaltning skulle göra Sverige till ett rikare land, förbättra de tjänster som tillgångarna löpande levererar, och bättre rusta samhället för de kommande utmaningarna såsom klimatomställningen, demografin, bostadsbristen och stadsutvecklingen.
Det finns goda exempel att lära sig från internationellt. Nya Zeeland har sedan länge infört ändamålsenlig redovisning av offentliga tillgångar som också speglar hur deras framtida värde påverkas av politiska beslut.
Singapore bildade 1974 Temasek, ett mer oberoende förvaltningsbolag för statliga bolag, vilket har avkastat 14 procent årligen sedan grundandet. Tankarna är inte nya i Sverige. Två tidigare statliga utredningar, under socialdemokratiskt respektive borgerligt regeringsinnehav, har föreslagit förvaltningsbolagsformen för professionell värdeskapande ägarstyrning av de statliga bolagen. Men av detta har det blivit intet. Det har kostat oss som medborgare mycket.
Den nya regering kan drastiskt förbättra förvaltning av offentliga tillgångar genom att satsa på lågt hängande frukter, sådant som fungerar väl i andra länder eller som redan har utretts i Sverige.
Skulle en bättre förvaltning bara generera så lite som en procentenhets högre värde av de offentliga tillgångarna, motsvarar det ett extra värde av 76 miljarder kronor per år. Dubbelt så mycket som kostnaden för hela polisväsendet.
Dag Detter, investeringsrådgivare
Stefan Fölster, nationalekonom
Debattörerna är författare av den nya boken Konsten att tappa bort 4000 miljarder - så sköts våra offentliga tillgångar. (Samhällsförlaget.)
